”Skola och näringsliv måste dejta”

Hon älskar problem och tycker att man inte får vara rädd för det som är jobbigt. Och – att det ska börjas i tid.
– Det tar 25 år att få fram en 25-årig ingenjör, säger Leila Khammari.
Därför är hon med och startar Nya Skolan Skövde, där barns tekniska experimentlusta och entreprenörskap står i fokus.

Leila Khammari beskriver sig som aktiv, kreativ och positiv, och väldigt förtjust i problemlösning och ingenjörsmässighet.

– Jag är väldigt nyfiken och vill veta hur saker funkar. Kommer någon till mig och säger att de har ett problem så säger jag: Vad spännande! Jag tycker att det är häftigt att se resultatet av min och andras insats. Det kan handla om vad som helst – hur man får till den godaste marmeladen eller hur man ska få fler barn och ungdomar att tidigt komma i kontakt med näringslivet och bli kompis med olika teknikföretag.

Det senare exemplet är en hjärtefråga – Leila Khammari brinner för de ungas roll när det kommer till teknik, utveckling och entreprenörskap, något som bland annat märks på hennes engagemang i organisationen Ung Företagsamhet (UF), både på nationell och regional nivå och sist men inte minst delägarskapet i Nya Skolan Skövde.

– Att möta barn och unga tidigt är jätteviktigt för det lilla landet Sverige. Vår marknad är global, och ska vi kunna konkurrera så måste vi göra det vi kan så bra som möjligt. Och då är det jätteviktigt att våga tro på sin egen företagsamhet.

Hösten 2018 öppnar friskolan Nya Skolan Skövde, där Leila Khammari senast varit verksam. Här ska entreprenörskap och ingenjörsmässighet stå i fokus från förskoleklass, för att barnen i tidig ålder ska få möjligheten att utvecklas till orädda, förhoppningsvis ingenjörer, bortom ”skämsåldern”, och så småningom närma sig framtidens livsviktiga lösningar.

– Det tar 25 år att få fram en 25-årig ingenjör. Och det finns en anledning till att man inte får göra tv-reklam riktad till barn: De är som tvättsvampar, suger åt sig allt. Får man testa tidigt, leka sig fram, öva och pröva både med teknik och entreprenöriellt, så tränar man upp en livslång förmåga – jag är helt övertygad om det, säger Leila Khammari.

Därför måste även kontakten med näringslivet och verkligheten komma redan i skolåldern anser hon.

– Skola och näringsliv måste dejta! Det är först då som utbildningen blir verklighet för barnen. Det är bra om man fått testa tidigt, fått göra fel och misslyckas, då är man bättre rustad för utmaningar. Vi gör barn och unga en tjänst när vi utsätter dem för verkligheten så osminkad som den är.

Hon tar jultidningsförsäljning som ett exempel – att ta med barnens jultidningar och sälja till kollegorna på jobbet är något många föräldrar gör för att hjälpa.

– Det provocerar mig. Då har man inte tänkt igenom vad man håller på med. Barn ska få testa att sälja, få ta ett nej tio gånger. Det som skiljer framgång från att bara var medioker är att man fortsätter när det är motigt.

Det kan låta tufft, men Leila Khammari är noga med att man som vuxen måste vara där och stötta och tro på personen – inte idén – i både med- och motgång.

– Visst, det är fantastiskt när ett UF-företag lyckas, men det är en ännu större vinst om de misslyckas, för då har de lärt sig något för framtiden. Jag tycker inte att saker behöver vara enkla. Vi pratar för lite om att det är okej när något är jobbigt. Att lära sig hantera det jobbiga, det måste vi träna barn och ungdomar i, och det är förmågor som du har nytta av i hela livet. Sen tror jag inte att man kan vara så där riktigt superduperstolt över sitt arbete om man inte fått kämpa lite.

Att ge en bild av hur osäkert det faktiskt är att vara företagare, kan inte det skrämma bort någon?

– Jo det kan det säkert, men det är ju bra. Då har man vunnit en person som har respekt för entreprenörer som vågar satsa, och det är också viktigt. Det är viktigt att vara rädd om den som vågar, som belånar sitt hus för att skapa något som andra har nytta av – det är viktigt att man beundrar och ger den personen cred.

 

Leila listar fyra goda råd så att ditt företag kan utveckla unga – och dig själv

• Man behöver inte alltid söka upp ungdomarna – skolledare och lärare är minst lika viktiga för de har inte heller alltid kompisar i näringslivet.

• Våga dejta. Vänta inte på skolan utan nätverka, sök upp skolledningen och ta kontakt.

• Testa olika typer av engagemang över tid: ekonomiskt stöd, ta emot praktikanter, gå in som rådgivare, ta in en extrajobbare, initiera ett forskningsprojekt.

• Tänk på att du gör det för att hjälpa dig själv – du får vara med och bidra och betala framåt, lära känna framtida kunder, medarbetare och delägare. De unga gör att du håller dig alert och på banan.

 

”Skola och näringsliv måste dejta”