Sveriges företag klarar sig bra trots varningar om lågkonjunktur

Det kommer allt fler rapporter om att den svenska konjunkturen håller på att bromsa in. Men av det syns ännu så länge inte mycket, varken när det gäller företagens obetalda skulder, som resulterat i utslag i mål om betalningsföreläggande, eller antalet konkurser.

– I augusti minskade antalet konkurser i Sverige för fjärde månaden i rad. Minskningen var 6 procent jämfört med samma månad förra året. Sammanlagt gick 403 aktiebolag i konkurs i augusti i år mot 429 företag 2018, säger Harald Stjerna på kreditupplysningsföretaget Syna.

I Synas Konjunkturbarometer presenteras statistik över de svenska företagens betalningsförmåga – en annan tydlig värdemätare på näringslivets utveckling.

– En konkurs är ett faktum, men genom att följa vilka företag som har betalningsanmärkningar får man en tidig indikation på vilka företag som har ekonomiska bekymmer. Det gör att man kan vidta åtgärder i tid som gör att man kan minimera eventuella kundförluster, fortsätter Harald Stjerna.

För augusti månad visar statistiken att även antalet betalningsförelägganden minskat, med minus drygt 8 procent på riksnivå. Även sammanräknat under årets åtta första månader har antalet betalningsförelägganden minskat, närmare bestämt med 2,5 procent jämfört med 2018.

– Det visar tydligt att många företag fortsatt går bra och att en eventuell försämring av konjunkturen ännu inte har fått något nämnvärt genomslag i näringslivet i stort, säger Harald Stjerna.

Utvecklingen skiftar dock mellan olika delar av landet. I de tre storstadslänen – Stockholm, Västra Götaland och Skåne – är utvecklingen positiv medan det ser betydligt sämre ut i andra län, framför allt i flera av skogslänen.

I Jämtlands län har antalet betalningsförelägganden ökat med hela 73 procent hittills i år. Två andra län med negativ utveckling är Norrbotten med en ökning på 21 procent och Värmland med 15 procent.

– Av erfarenhet vet vi att antalet betalningsförelägganden ökar under hösten, så det ska bli intressant att följa utvecklingen. Inte minst för att se om det kommer en förändring som bekräftar att en inbromsning av konjunkturen är på väg, eller inte, avslutar Harald Stjerna.