Stora risker med förmögenhetsregister?

Ett utredningsförslag om inrättandet av en ny förmögenhetsstatistik har vållat kontrovers. Kritikerna menar att förslaget inte bör genomföras, inte minst utifrån hänsynen till den personliga integriteten. Utredningen tillsattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Statistikproduktion brukar sällan vara föremål för särskilt mycket debatt. Det mesta är tämligen okontroversiellt och självklart. Alla länder vill ha koll på hur den demografiska utvecklingen ser ut, hur arbetslösheten utvecklar sig och hur mycket energi som förbrukas. Bara för att ta några exempel.

I vissa fall är det dock mer komplicerat. Särskilt när det gäller datainsamling som rör uppgifter om människors privatliv och privata ekonomi. Utredningen om en ny förmögenhetsstatistik har därför väckt många kritiska synpunkter. Det visas inte minst av detaljnivån på den information som ska inhämtas. Det rör sig om hundratals uppgifter som tillsammans skapar en finkornig bild a den enskildes ekonomiska ställning. Utredningen föreslår också att insamlingen av uppgifter ska omfatta samtliga invånare.

En påtaglig risk är att materialet skulle kunna hamna i orätta händer. Givet den tid vi lever i, med tilltagande problem med organiserad brottslighet och ökade cyberhot från främmande makt, hade ett detaljerat individregister högst sannolikt varit av stort intresse för båda dessa typer av aktörer.

Utöver integritetsfrågan riktas kritik även mot att ett förmögenhetsregister skulle kunna inverka negativt på investeringsklimatet. Ett förmögenhetsregister skulle kunna tolkas som ett första steg mot en ny förmögenhetsskatt eftersom det i praktiken innebär en detaljerad kartläggning av en potentiell skattebas.